Artiklar p� hela www.ifokus.se

Tre�rstest & Kvalitetsbed�mning 2010

Wed, 17 Mar 2010 20:25:52 GMT

H�r kommer vi att presentera tre�rstest och kvalitetsbed�mningar under �r 2010. Om du ska delta med din Kaspiska h�st s� �r det dags att planera in datum och tr�ning.

Vi fyller med aktuella uppgifter p� vartefter de publicerats.

Du kan sj�lv tipsa oss, enklast g�r du detta genom att skriva i tr�den nedan, eller skicka ett PM. N�r vi l�st och f�rt in det under r�tt datum, kommer ditt inl�gg att raderas.

Vill du diskutera och fr�ga om tre�rstesten eller kvalitetsbed�mningarna, skapa g�rna en egen tr�d.

V�lkommen med ditt tips!

Kaspiska stoet Darkhorse Shara Candy

Maj
8 - Tre�rstest
Olseg�rden, Tv��ker.
Hall�ndska H�stavelsf�rening

9 - Tre�rstest
Bollerup
�sterlens H�stv�nner

15 - Tre�rstest
�rebro
�rebros ponnyavelsf�rening

Juni
19 - Tre�rstest
Hedenslund
Dalarnas ponnyavelsf�rening

Augusti
8 - Tre�stest, kvalitetsbed�mning
R�nas, Roslagen
www.rpaf.se

21 - Tre�rstest, kvalitetsbed�mning
�storp
Nordv�stra Sk�nes H�stv�nner

28/29 - Tre�rstest, kvalitetsbed�mning
Plats
Wermlands H�stavelsf�rening

28/29 - Tre�rstest, kvalitetsbed�mning
Plats:
Mellersta Norrlands H�stavelsf�rening

September
4 - Tre�rstest, kvalitetsbed�mning
Plats
�sterlens H�stv�nner

11/12 - Tre�rstest, kvalitetsbed�mnin
Nybro
Syd�stra Sveriges Ponnyf�rening

Foto (c): Margareta Lindahl

Gullvivan

Wed, 17 Mar 2010 19:29:53 GMT

Gullvivan kallas ocks� majnyckeln, oxel�gg, St Peters nycklar, himmelsnycklar!

Gullviva (Primula officinalis)

F�rekommer mest p� h�gt bel�gna �ngar. Den har den d�r utm�rkande gudgula f�rgen och har en stark honungsdoft.

Det �r den �kta gullvivan och blomman reser sig med en h�g st�ngel (10-20cm) ur en bladrosett.

Lundvivan (Primula elatior)

Den v�xer ocks� i skogsbranter och under buskar. Den �r mycket lik den �kta gullvivan men f�rgen �r n�got ljusare och doften svagare men den har samma l�kekraft.

Gullvivan ska vara bra mot s�mnl�shet och h�r kommer ett specialte:

50g gullviva-blommorna

25g lavendelblomma

10g johannes�rt

15g humle-kottar

5g valerianarot

En r�gad tsk av blandningen bryggs i 2,5 dl vatten och f�r dra i 3 minuter, dricks varmt klunkvis f�re s�ngg�endet, kan eventuellt s�tas med honung.

V�xtens anses vara blodrenande och lugnande p� nerver och hj�rta. Gikt, reumatiska sjukdomar, migr�n, nerv�s huvudv�rk och v�tskeansamlingar samt stenar i bl�san�ska kunna�avhj�lpas.

Anv�ndningss�tt:

Te: En r�gad tsk�gullvivablommor som du �brygger med 2,5 dl vatten och�l�ter dra en stund.

Personliga intervjuer del 3

Wed, 17 Mar 2010 19:28:19 GMT

H�r kommer del tre i artikelserien om personliga intervjuer. N�st p� tur �r Anne N�sman.

Vilken/vilka allergier �r du drabbad utav?
Jag �r allergisk mot nickel, pollen och p�ron.

Hur uppt�ckte du allergin/allergierna?
Nickel har jag alltid varit allergisk mot, det m�rker jag genom att jag f�r stora r�da svullna utslag som v�tskar, �r svullet, varmt och kliar.

P�ron uppt�ckte jag d� jag �t glass som inneh�ll p�ron d�r det b�rjade klia i munnen och halsen, det har senare uttvecklats till andn�d s� fort jag f�r i mig n�got som inneh�ller minsta lilla p�ron.

Pollen uppt�ckte jag en sommar f�r snart 3 �r sedan, trodde f�rst jag f�tt en sommarf�rkylning men uppt�ckte sedan att jag blev b�ttre och s�mre beroende p� vart jag var. Det visade sig med lite sv�rt att andas, snuva och rinniga �gon.

Hur gammal var du n�r allergin/allergierna slog till?
Nickel har jag haft s� l�nge jag kan minnas, pollen har v�l kommit smygande men jag uppt�ckte det f�rst f�r 2 �r sedan, p�ron uppt�ckte jag att jag var allergisk mot f�r ca 3-4 �r sedan.

Har ditt tillst�nd f�r�ndrats med �ren?
Ja det har blivit v�rre och v�rre med tiden.

Vilken/vilka mediciner �ter du?
Tar bara receptfria mediciner mot pollenallergin, minns inte nu vad de heter men det �r en tablett, ett n�sspray och �gondroppar.

Har du drabbats utav anafylaxi n�gon g�ng?
Om jag f�rst�tt det r�tt med vad anafylaxi �r s� �r det d� man f�tt en s� allvarlig allergichock att det varit fara f�r sitt liv.

S� nej det har jag tack och lov sluppit �n s� l�nge.

Har du beh�vt upps�ka akutv�rd p� grund av dina allergier n�gon g�ng?
Nej inte �nnu.

Har du genomg�tt "vaccinering" (hyposensibilisering)?
Nix.

Hur hanterar du din/dina allergier i vardagen?
Jag har inga problem med att tala om att jag �r allergisk och vad det inneb�r f�r mig, tex om n�gon ska bjuda p� en fruktsallad s� m�ste jag ju se till att den absolut inte inneh�ller p�ron.

Hur blir du bem�tt av andra m�nniskor i vardagen?
En del blir f�rv�nade och lite nyfikna, men har hittills inte m�tt n�gon som inte varit f�rst�ende och respekterat att jag �r allergisk.

Har du n�gra generella tips/r�d att dela med dig utav?
F�r oss som har nickelallergi s� kan knappar av metall p� t.ex jeans vara ett problem eller halssmycken, mm, mitt tips �r att s�tta n�gra lager genomskinligt nagellack p� den yta som �r mot huden, fungerar j�tte bra f�r mig.

Om du kunde f�rb�ttra n�got i dagens samh�lle, vad skulle det d� vara?
St�rre f�rst�else f�r oss med allergier fr�n arbetsf�rmedlingen! Som det �r nu s� tvingas jag s�ka jobb som parkarbetare trots pollenallergin och st�djobb trotts att jag �r �verk�nslig mot de flesta reng�ringsmedel (f�r eksem).

�

Tack s� j�ttemycket f�r intervjun Anne! - Tassy

Personliga intervjuer del 2

Wed, 17 Mar 2010 19:20:35 GMT

H�r kommer del tv� i artikelserien om personliga intervjuer. Denna g�ng intervjuar vi Sofia Sund�s.

Vilken/vilka allergier �r du drabbad utav?
Oj, det �r en hel del. Som tur �r har mycket av mina allergier vuxit bort delvis men finns fortfarande kvar. Jag blir dock inte l�ngre lika p�verkad som n�r jag var liten.

Hur uppt�ckte du allergin/allergierna?
Genom blodprov.

Hur gammal var du n�r allergin/allergierna slog till?
Jag har varit allergisk i stort sett hela livet, men fick det f�rst bekr�ftat d� jag tagit blodprover vid ca 6 �rs �lder.

Har ditt tillst�nd f�r�ndrats med �ren?
Ja, lyckligtvis har det f�r�ndrats ganska mycket till det b�ttre, m�nga av mina allergier har "v�xt bort".

Vilken/vilka mediciner �ter du?
Vinterhalv�ret brukar jag klara mig ganska bra utan mediciner, under v�ren och sommaren �ter jag Aerius, en tablett dagligen mot min pollenallergi.

Har du drabbats utav anafylaxi n�gon g�ng?
Nej, lyckligtvis inte

Har du beh�vt upps�ka akutv�rd p� grund av dina allergier n�gon g�ng?
Nej, lyckligtvis inte

Har du genomg�tt "vaccinering" (hyposensibilisering)?
Nej, inte mot min allergi.

Hur hanterar du din/dina allergier i vardagen?
Jag brukar f�rs�ka h�lla mina allergier f�r mig sj�lv, det �r mina problem och inget som ang�r n�gon annan.

P� v�ren d� pollen b�rjar komma och det blir tungt att andas utomhus h�ller jag mig helt enkelt inomhus.. det finns anledningar till att jag inte brukar bli s� brun..

Hur blir du bem�tt av andra m�nniskor i vardagen?
Jag beh�ver ingen medk�nsla av mina v�nner eller min familj, jag vill ha f�rst�else f�r att jag inte kan �ta allt, ha husdjur eller t.ex. skala potatis utan allergiska reaktioner d� det �r s� himla sj�lvklart f�r en normal person utan allergier.

Har du n�gra generella tips/r�d att dela med dig utav?
Inte som jag kan komma p� s�h�r p� rak arm, det skulle i s� fall vara att man, trots sin allergi, ser till att f� en rej�l dos med frisk luft varje dag, det h�ller immunf�rsvaret p� topp!

Om du kunde f�rb�ttra n�got i dagens samh�lle, vad skulle det d� vara?
Jag t�nker specifikt p� det h�r med djur p� bussar osv. Hur respektl�st det �n kan l�ta tycker jag inte att man ska ta med sig sitt djur p� bussen, det �r v�ldigt respektl�st mot allergiker som senare samma dag, eller samtigit, �ker bussen och f�r allergiska besv�r.

�

Stort tack till dig Sofia som st�llde upp p� intervjun! - Tassy

Vatten.

Wed, 17 Mar 2010 19:16:27 GMT

Under v�ren rullar vi ig�ng en artikelserie om BARF p� Siames IFokus. F�r detta eminenta artikelmaterial st�r Sarah Siverman. Den f�rsta artikeln i serien, handlar om vatten...

�

Katter kan f� i sig vatten p� tre s�tt;

1. Genom att dricka
2. Genom f�dan
3. Genom �mnesoms�ttningen
(kroppen producerar vatten som en biprodukt till de kemiska processer som ombilder fetter, protein och kolhydrater till energi)

Katter kan f�rlora vatten p� fyra s�tt:

1. Via urinen
2. Via avf�ringen
3. Vid utandning
4. Vid saliv, tex n�r den slickar p�lsen.

Om katten f�rlorar mer �n 15-20% av kroppsv�tskan inneb�r det en allvarlig risk f�r att den d�r, till skillnad fr�n m�nga andra djur som kan klara att f�rlora upp till 50% eller mer utan risk f�r att d�.

Katten beh�ver ungef�r lika mycket vatten per dag (r�knat i milliliter) som den beh�ver kilokalorier, det vill s�ga att en l�gaktiv katt beh�ver ca 65-70ml v�tska per kilo kroppsvikt. Om man vill g�ra det enkelt f�r sig kan man r�kna med att en katt beh�ver lite mer �n �dl vatten per kilo kroppsvikt.

Metabolismen producerar ca 10-13g vatten per 100 kcal oms�ttbar energi. Under normal aktivitet och i normal temperatur r�der ett samspel mellan vattenintag och vattenf�rlust, variationen �r mindre �n 1%.

D� katten ursprungligen �r ett �kendjur inneb�r det att den koncentrerar sin urin f�r att minska vattenf�rlusterna, en katt f�r normalt i sig n�stan all v�tska den beh�ver via sitt bytesdjur. Om en katt �ter k�tt eller bl�tfoder beh�ver den inte dricka s�rskilt mycket, men om den �ter torrfoder beh�ver den dricka mycket f�r att kompensera det den inte f�r i sig via f�dan. Om katten f�r i sig f�r lite v�tska �kar risken f�r bildning av kristaller och stenar i urinv�garna avsev�rt.

Katten dricker ungef�r 10-20 g�nger om dagen, men varje g�ng den dricker �r det bara n�gra f� milliliter. Om katten enbart �ter torrfoder finns det en �verh�ngande risk f�r att den f�r i sig f�r lite v�tska. Det �r inte ovanligt att katter som endast lever av torrfoder lever ett helt liv av kronisk uttorkning. De beh�ver dricka upp till 3 g�nger mer vatten om den endast �ter torrfoder j�mf�rt med vad den beh�ver om den �ter bl�tfoder eller k�tt.

Risken f�r att katten ska drabbas av urinstenar och andra urinv�gskomplikationer �r betydligt h�gre om den �ter torrfoder. hankatter l�per st�rre risk att drabbas av urinv�gsbesv�r eftersom de har l�ngre urinr�r �n honor. Om katten dricker f�r lite spolas inte urinbl�san ut regelbundet, och i liggande urin kan bakterier frodas. M�nga torrfodertillverkare har h�jt salthalten i sitt foder f�r att f� katten att dricka mer, men detta kan leda till obalans mellan elektrolyterna i kroppen samt problem med blodtryck och njurar.

P� bilden:
Jag har en Petmate deluxe water flow till mina katter, en mycket uppskattad f�delsedagspresent jag f�tt fr�n min sl�kt.

Det �r inte naturligt f�r djur att dricka stillast�ende vatten, eftersom s�dant vatten i naturen kan inneb�ra stor risk f�r f�roreningar i vattnet. D�rf�r �r det smart att ha n�gon slags font�nliknande anordning, det uppmuntrar drickandet. Tengil �lskar att dricka vattnet direkt fr�n rampen d�r det r�r sig mest, och den h�r modellen har en spak som man kan st�lla in vattenfl�det p� samt ett kolfilter som filtrerar vattnet. Det finns �ven en vattenbeh�llare p� sidan som automatiskt fyller p� vattnet n�r det b�rjar ta slut.

Sarah Siverman - alias BARFmycat

www.BARFmycat.se

K�llh�nvisning:

Din katt - den kompletta handboken - Elsa Flint, Graham Meadows

Kattens sjukdomar - Anne-Marie Nilsson

Svart katt - www.fotoakuten.se

Fr�ga: Har du vattenautomat till dina katter? Upplever du att det �r skillnad p� katternas dricksvanor, sedan du inf�rskaffade den?

Kanske tycker du att det funkar bra med de vattensk�lar du har och byter vatten ofta?

�

Bolln�s GoIF/BF

Wed, 17 Mar 2010 17:09:53 GMT

Bolln�s GoIF/BF �r en bandyklubb i Bolln�s i Sverige. Laget har spelat flera s�songer i Allsvenskan i bandy f�r herrar.

Kort fakta

Hemort �� Bolln�s, Sverige
Aktiv �� 1906-
Svenska m�stare: 2 (1951, 1956)
S�songer i Sveriges h�gsta division: 56
World Cup-m�stare: 1 (2005)
Hemmaarena: S�vsta�s IP
Tr�nare: Hans �str�m
Assisterande tr�nare: Henrik Heed och Lars Magnus Keller
Supporterklubb(ar): Bolln�s Flames
Match dr�kt: Orange/bl� tr�ja, bl� byxor

�

Historia

Trots att f�reningen haft m�nga grenar p� programmet och n�tt stora framg�ngar i flera idrotter, l�r knappast n�gon protestera, om man �nd� s�tter bandyn fr�mst. Framg�ngarna under 1950-talet och "fenomenet" G�sta "Snoddas" Nordgren pr�glade en hel generation svenskar och f�r dessa kommer Bolln�s alltid att vara liktydigt med bandyn.

Klubben spelade sin f�rsta bandymatch redan �r 1906. S�kerligen spelade man �ven de f�ljande �ren enstaka matcher, trots att n�gra resultat inte g�tt att f� fram. F�rst en bit in p� 1920-talet syns ett mer regelbundet utbyte ha kommit till st�nd. �r 1922 vann Bolln�s sin f�rsta DM-titel, genom att besegra Strands IF med 3-2, varefter "Giffarna" tog tio DM-tecken i f�ljd.

Den 1 mars 1931 vann man med 2-0 mot Kronobergs IK i en kvalmatch till Division I 1932.

F�rutom ovan n�mnde Snoddas m�ste man n�mna den vindsnabbe Hans �str�m, Ikonen Magnus Granberg och 1970-talsikonen Lage Nord�n som n�gra av de b�sta spelarna som representerat de orangebl� f�rgerna.

2005 vann Bolln�s GoIF f�r f�rsta g�ngen turneringen Ljusdal World Cup.

Idag spelar spelare som, Patrik Larsson, Peter Stock, Anders Spinnars, Fredrik Spinnars, Andreas Westh och Ville Aaltonen i klubben. Inf�r s�songen 2008/2009 gjorde Bolln�s GIF en rej�l sportslig satsning, d�r man bland annat v�rvade sportchefen S�ren Persson fr�n Falu BS. Persson gjorde sig av med m�lvakten Marko Heraj�rvi, mittf�ltarna Esa Oksanen och Alexei Zolotarev, samt anfallarna Jocke Hedberg och Martin Apelqvist. Som ers�ttare kn�ts Erik Olovsson, Mikko Lukkarila samt nygamla Rysslandsproffset Ville Aaltonen till klubben.

Inf�r s�songen 2009/2010 s� gjorde Giffarna klart med Per Hellmyrs, P�r T�rnberg(Edsbyns IF) och Juha Liukkonen,(IFK Helsingfors). Bolln�s GIF-profilen Hans �str�m har g�tt in som f�rstetr�nare tillsammans med Henrik Heed och Lars Magnus Keller.

�

Artikeln anv�nder sig utav wikipedias artikel om Bolln�s GoIF/BF, h�mtad 2010-03-17.

Hammarby IF Bandy

Wed, 17 Mar 2010 17:04:13 GMT

Hammarby IF Bandyf�rening, Hammarby Bandy, �r bandysektionen inom idrottsf�reningen Hammarby IF i Stockholm, Sverige. Herrlaget har som b�st spelat svensk m�sterskapsfinal, och tillh�r sedan s�songen 1995/1996 �terigen Sveriges h�gsta division.

Korta fakta

Hemort: Stockholm, Sverige
Aktiv: 1905-
Svenska m�stare: -
SM-Finaler: 2000, 2001, 2003, 2004, 2006, 2007
S�songer i Sveriges h�gsta division: 39
World Cup-m�stare: 3 (1999, 2001, 2009)
Hemmaarena: Zinkensdamms IP
Tr�nare: Stefan Karlsson
Assisterande tr�nare: -
Supporterklubb(ar): Bajen Fans
Matchdr�kt: (hemma) Gr�n tr�ja, gr�na byxor, (borta) vit tr�ja, gr�na byxor

�

Historia

Hammarby IF tillh�r de �ldsta sportklubbarna i Sverige med bandy p� programmet. 1905 tog Hammarby IF upp bandy p� programmet och d� var det flera andra stockholmslag som hade med bandy p� programmet - AIK, IFK Stockholm, Djurg�rdens IF, IF Swithiod och Djursholm. Lagen spelade bland annat v�nskapsmatcher och lokala turneringar. Lagen m�ttes i v�nskapsmatcher och mindre serier.

1906 �vertog Svenska Fotbollf�rbundet organisationen av bandyn i Sverige. Svenska m�sterskap i bandy hade premi�r 1907 och men Hammarby IF lyckades inte kvalificera sig till svenska m�sterskapets slutspel f�rr�n 1916. F�rutom cupt�vlingar som svenska m�sterskap och distriktsm�sterskap, som fr�n b�rjan hade sv�rt att samla lag, b�rjade flera lokala serier dyka upp Stockholmsomr�det. 1911 startade Pokalserien, som somnade in under 1990-talets mildvintrar f�r att under 2000-talets f�rsta decennium �terigen starta. 1914 spelade Hammarby IF i en lokal s�derserie mot lag som Lunda SK, IF Linn�a, S�dermalm, Johanneshof, Nacka och Reymersholms IK. Andra lokala bandyserier dessa �r var: Reymersholms bandyserie, Bandyserien 1915, S�dra bandyserien, Bandyalliansen, Tv��rsserien, Kungsholms bandyserie och �ttaklubbsserien. Hammarby IF spelade med i flera av serierna, och f�rst vid bildandet av Stockholms Bandyf�rbund 1933 blev det mer "ordning" p� Stockholms seriesystem.

1915 tog bandyn i Hammarby OF fart rej�lt och det berodde mest p� att Klara SK gick upp i f�reningen och d� fick klubben ett stort tillskott av unga killar som spelade bandy. Klara hade bland annat vunnit "pokalserien" 1913. Dessutom hade Hammarby IF samma �r f�tt sin egen idrottsplats, Hammarby IP eller Kanalplan, som den ocks� brukar kallas. Denna invigdes den 12 september 1915. Ungdomen p� "s�ders h�jder" drogs direkt till den nya idrottsplatsen.

I slutet av 1920-talet etablerade sig Hammarby IF i bandytoppen och laget har sedan Division I hade premi�r den 6 januari 1931 tillh�rt bandyns h�gsta eller n�st h�gsta division i Sverige.

D� Hammarby IP �ppnades fick bandyn en landbana p� S�dermalm, men spelet p� Hammarby sj�s is fortsatte. �ven vid skridskobanan "Handfatet" p� �rstaviken under gamla Liljeholmsbron och sj�n Trekanten �ppnades en bana s�songen 1924/1925, d�r klubben spelade Hammarby l�ngt in p� 1940-talet.

I svenska m�sterskapet 1916 lyckades Hammarby IF kvalificera sig f�r slutspel f�r f�rsta g�ngen d� man besegrade Mariebergs IK med 4-1. I kvartsfinalen st�lldes man mot Djurg�rdens IF och f�rlorade med 1-4. I svenska m�sterskapet 1917 vann Hammarby IF med 7-0 �ver V�ster�s SK f�r att i kvartsfinalen f�rlora med 1-3 mot Djurg�rdens IF.

1918 uppgick Johanneshovs IF i Hammarby IF, vars bandy- och fotbollstrupper f�rst�rktes. Bland annat kom Samuel "Sampo" Bengtsson, som ocks� var framg�ngsrik fotbollsspelare och spelade nio matcher f�r Hammarby IF i Sveriges h�gsta division s�songen 1924/1925.

I svenska m�sterskapet 1919 utklassade man AIK med 14-1 f�r att d�refter f�rlora med 0-1 mot IFK Uppsala i kvartsfinalen.

Samma �r kvalificerade sig B-laget f�r final i Pokalserien, d� man slog AIK B, med bland andra Torsten Tegn�r, med 3-1 p� Hammarby sj� d� "Topsy" Lindblom, sedermera Nalens chef, avgjorde.

1921, d� Hammarby IF tog upp ishockey och i f�rsta matchen besegrat IF Linn�a med 7-5, vann Hammarby IF:s bandylag med 7-3 mot IFK Uppsala efter framg�ngsrikt spel av Hammarby IF:s centerhalv Per G�sta "Pegge" Nilsson storspelat, som var en av flera f�rst�rkningar fr�n Klara SK och �ven han spelade tv� matcher f�r Hammarby IF i Sveriges h�gsta division s�songen 1924/1925. Matchen ingick dock inte i svenska m�sterskapet. Senare under 1921 fick Hammarby IF stryk av med 1-8 mot IK G�ta p� Lugnet.

1922 gick Hammarby IF till distriktsm�sterskapsfinal, d�r man f�rlorade med 0-1 mot IK G�ta.

Under 1920-talet inledde Hammarby IF:s juniorlag i bandy en framg�ngsrik epok, och blev distriktsm�stare s�v�l 1924 som 1926.

I svenska m�sterskapet 1925 gick Hammarby IF vidare till andra omg�ngen, d�r man f�rlorade med 1-4 mot IFK Uppsala. Per G�sta "Pegge" Nilsson, Erik "Burret" Larsson, Sigge �berg och Jocke Str�m, under l�ng tid f�rest�ndare p� Hammarby IP, tillh�rde de mer framg�ngsrika seplarna denna s�song.

I svenska m�sterskapet 1928 vann man tv� matcher i slutspelet, 3-2 mot V�ster�s BK och 3-2 mot IF Linn�a innan man i kvartsfinalen f�rlorade med 2-6 mot IK Sirius. Utanf�r svenska m�sterskap besegrade man �ven AIK med 4-0 och IFK Uppsala med 6-4. Sigge �berg, Berra Lundell och Acke Nilsson tillh�rde de mer framg�ngsrika seplarna denna s�song.

1929 st�llde Hammarby IF upp med tv� lag, ett i svenska m�sterskapet och ett i Pokalserien i Stockholm, som man vann. I svenska m�sterskapet ledde man med 4-0 och 5-2 hemma p� Hammarby IP mot Skutsk�rs IF, som dock v�nde och vann matchen med 6-5, detta under lagets f�rsta match i Stockholm.

1930 deltog Hammarby IF i sexlagsserien, d�r Sverige testade ett landsomfattande seriesystem i bandy, och slutade p� femte plats, medan B-laget samma s�song vann Pokalserien medan juniorlaget blev distriktsm�stare.

Hammarby IF fanns med i Division I 1931 och kom sedan att pendla mellan Division I och Division II. Efter slutseger i Division I norra 1957 fick man spela svensk m�sterskapsfinal, d�r man fick stryk med 1-2 mot �rebro SK p� Stockholms stadion.

Hammarby IF har sedan mitten av 1990-talet satsat h�rt f�r att bli svenska m�stare i bandy. Under s�songen 1994/1995 tog Hammarby IF �terigen steget upp Sveriges i h�gsta division, som man senast hade l�mnat s�songen 1978/1979. Det verkliga lyftet f�r bandyn i Stockholm och Hammarby IF kom inf�r s�songen 1996/1997 n�r man v�rvade Jonas Claesson fr�n Vetlanda BK, och samma s�song n�dde s�v�l Elitserien som SM-kvartsfinal. Efter det har klubben v�rvat b�de etablerade stj�rnor och lovande ungdomar. �ven tr�nar- och ledarstaben har f�tt viktiga tillskott fr�n Vetlanda, f�re detta tr�naren Stefan Karlsson och klubbdirekt�ren Thomas Fransson har tillh�rt Vetlanda BK:s organisation.

Hammarby IF har sedan noterats f�r SM-finalf�rluster �ren 2000 (5-8 mot Sandvikens AIK), 2001 (3-4 mot V�ster�s SK), 2003 (4-6 mot Sandvikens AIK, 2004 (6-7 mot Edsbyns IF), 2006 (2-6 mot Edsbyns IF) och 2007 (3-4 mot Edsbyns IF i sudden death).

Den 14 oktober 2007 vann Hammarby IF f�r f�rsta g�ngen Svenska cupen i bandy, d� Sandvikens AIK besegrades med 4-2 i finalmatchen i Edsbyn Arena.

Den 15 oktober 2007 beslutade klubben att bilda ett aktiebolag, Hammarby Bandy AB (HBAB), med syfte att sk�ta klubbens elitjunior- och seniorverksamhet, det vill s�ga A-lag och P-19-lag. Detta bolag introduceras den 21 december 2007, och blir det f�rsta bandyaktiebolaget i Sverige sedan Svenska Bandyf�rbundet den 16 juni 2007 beslutat att godk�nna bolagisering av medlemsklubbarna, i enlighet med stadgarna fr�n Riksidrottsf�rbundet. Barn- och ungdomsverksamheten ligger dock kvar i Hammarby IF Bandyf�rening.

I Elitserien s�songen 2007/2008 slutade laget p� fj�rde plats, men slog alla lag i grundserien minst en g�ng. I SM-slutspelet blev man utslagna av Sandvikens AIK i semifinalerna.

S�songen 2008/2009 slutade laget p� sj�tte plats i Elitserien, och slogs i SM-slutspelet ut av Sandvikens AIK med 0-2 i matcher i kvartsfinalspelet efter f�rlust med 4-10 i f�rsta matchen och 4-5 i andra. Under s�songen fick man f�rst�rkning fr�n ett antal gamla Hammarby Bandy spelare som �terv�nt ifr�n Ryssland. Det spelare som �terv�nde var - Stefan Erixon, Olov Englund, Kalle Spjuth, David Karlsson, Robin Sundin, Jesper Eriksson. Trots de stora namnen p� pappret som �terv�nde till Hammarby IF f�re jul, s� lyckades man inget vidare. Hammarby IF:s toppforward. David Karlsson gjorde hela 37 m�l och vann d� Hammarbys skytteliga.

I World Cup 2009 stod Hammarby IF som turneringens slutsegrare, i finalen slog man ryska HK Zorkij.

Artikeln anv�nder sig utav wikipedias text om Hammarby IF Bandyf�rening, h�mtad 2010-03-17

Stora V�r 2010.05.29

Wed, 17 Mar 2010 15:41:35 GMT

Stora V�r �r en av Svenska R�tts�llskapets st�rsta �rliga utst�llningar d� man sedenligt bjuder in utl�ndska domare. I �r har vi turen att ha ingen mindre �n Nick Mayes. Nick Mayes �r 'NFRS Championship Judge' (h�gsta utbildnings/erfarenhets niv� man kan n� som domare i England)Det �r �ven Nick Mayes som skrivit boken *The proper care of Fancy rats*

Stora V�r i Kallh�ll Stockholm

Datum: 2010.05.29 Anm�lan senast: 2010.05.17

Plats: Gjutareplan 2

Friskkontroll: 8.15-09.30

Bed�mning: 10.00-fram�t

Arrang�r: Srs riks

�

Utst�llningsansvariga:
Maria Nilsson, 0700381725
epost: ordforande@rattsallskapet.se

Jessica Matson, 07068815671
epost: sekreterare@rattsallskapet.se

�

Anm�lningar skickas till:
Jessica Matson
Topasgatan 64. 421 48 V�stra Fr�lunda
epost: sekreterare@rattsallskapet.se

�

Klasser: Domare:

Standard 1: Nick Mayes (Huvud domare)
Standard 2: Sheena Stratton
Petclass: Vakant
Agility A: Vakant
Agility B: Vakant

�vrig info: D� det �r utl�ndska domare vill vi g�ra er uppm�rksamma p� att anm�lningsavgiften �r 40kr/r�tta och standardklass och fr�n den 6e r�ttan i var standard klass 20kr

V�lkomna!!

�

CinemaFX - proffseffekter f�r bilder

Wed, 17 Mar 2010 14:29:13 GMT

Kameran i iPhone har f�tt of�rtj�nt d�lig kritik. Den �r inte s� l�tt att ta bra bilder med innan man har l�rt sig hur den fungerar, men det g�r helt klart att f� fina bilder med den. �nnu b�ttre blir de med r�tt efterbehandling.

Jag har tidigare skrivit om PS Mobile, Adobes gratis mobilversion av PhotoShop. Med det kan du g�ra iPhones bilder riktigt bra och anv�ndbara. �r du beredd att betala n�gra kronor f�r f�rdiga effekter kan CinemaFX vara v�rt en glutt.

Programmet inneh�ller 21 olika effekter. De har namn som Egyptian Gold, Cinematic Color, Vampire World, Surveilance Cam och WWII och �r inspirerade av olika sorters filmer. Bland annat Twiligt, Underworld och Mumien.

Filtren fungerar s� att du v�ljer vilket du vill anv�nda och sen reglerar du m�ngden av effekten med ett skjutreglage. Du ser i realtid hur bilden kommer att se ut n�r du �ndrar. Det �r mycket l�ttanv�nt och effekterna blir riktigt snygga. Det g�r fortare att skapa effekterna h�r �n det g�r i bildprogram p� datorn.

F�rutom effekterna har programmet verktyg f�r att justera ljus och kontrast, storlek, omvandla till svartvitt samt vrida bilden 90 grader �t h�ger eller v�nster. Programmet kan anv�nda bilder fr�n albumet eller fotografera nya bilder.

Programmet fungerar b�de med sk�rmen st�ende och liggande. Du kan zooma in och ut i bilderna medan du arbetar med dem.

Jag ser inga direkta d�liga saker med CinemaFX. Det g�r vad det ska mycket bra, det �r enkelt och billigt. F�r mig �r det ett sj�lvklart verktyg i "fotov�skan". F�rhoppningsvis l�gger de till fler effekter allteftersom.

CinemaFX kostar 7 kronor i App Store.

Nexvio �r f�retaget som ligger bakom det h�r och ett flertal andra bildbehandlingsprogram f�r iPhone.

Rasstandard - Bichon havanais

Wed, 17 Mar 2010 13:23:39 GMT

En liten, energisk och charmig s�llskapshund �r n�gra ord som beskriver havanaisen. H�r �r rasstandarden f�r rasen.

�

URSPRUNGSLAND/ HEMLAND:
Medelhavsregionen;sedermera utvecklad p� Cuba.
FCI ANV�NDNINGSOMR�DE: S�llskapshund.
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 9, sektion 1.

�

Bichon havanais hanen "Marzi" fr�n Isp�rlans Kennel

Foto: Rebecka Jonsson

BAKGRUND/�NDAM�L:

Rasen h�rstammar fr�n medelhavsregionen d�r den varit spridd l�ngs Italiens och Spaniens kuster. Man tror att denna ras kom till Cuba f�r l�nge sedan, med italienska sj�kaptener p� l�ngf�rd. Av misstag har hundarnas vanligaste f�rg, havanna (f�rg som brun-r�d tobak), givit upphov till legenden att rasen skulle h�rstamma fr�n staden Havanna, Cubas huvudstad. H�ndelse- utvecklingen har lett till att rasens gamla blodslinjer helt har f�rsvunnit p� Cuba. Rasen har bevarats genom att enstaka rasf�retr�dare har smugglats ut fr�n Cuba till USA.

HELHETSINTRYCK:

Bichon havanais skall vara en liten, energisk hund. Den skall vara l�gbent, med l�ng, riklig, mjuk och helst v�gig p�ls. R�relserna skall vara livliga och sp�nstiga.

VIKTIGA M�TT- F�RH�LLANDEN:

Nospartiet skall vara lika l�ngt som avst�ndet mellan stop och nackkn�l.
F�rh�llandet mellan mankh�jd och kroppsl�ngd (m�tt fr�n skuldra/�verarmsled till sittbenskn�len) skall vara 3 : 4.

UPPF�RANDE/ KARAKT�R:

Rasen �r synnerligen uppm�rksam, vilket g�r den l�tt att tr�na den till vaksamhet.
Till s�ttet �r bichon havanais tillgiven och av naturen gladlynt, v�nlig, charmig, munter och n�got av en clown. Bichon havanais tycker om barn och kan leka outtr�ttligt med dem.

HUVUD:

Medell�ngt. F�rh�llandet mellan huvudets l�ngd och avst�ndet manke/svansrot skall vara��3 : 7.

Skallparti: Skallen skall vara bred och flat, eller mycket l�tt v�lvd. Framtill skall skallpartiet var l�tt upph�jt. Ovanifr�n sett skall det var avrundat baktill, men n�stan tv�rt och kantigt p� de tre andra sidorna.
Stop: Stopet skall vara m�ttligt markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart.
Nosparti: Nospartiet skall gradvis smalna av mot nostryffeln, men f�r varken vara snipigt eller tv�rt avhugget.
L�ppar: L�pparna skall vara tunna, torra och strama.
K�kar/t�nder: Saxbett. Ett fulltandat bett �r �nskv�rt. Avsaknad av P1:or och M3:or tolereras.
Kinder: Kinderna skall vara mycket flata, inte framtr�dande.
�gon: �gonen skall vara ganska stora, mandelformade och s� m�rkt bruna som m�jligt. Uttrycket skall vara v�nligt. �gonkanterna skall vara m�rkbruna eller� svarta.
�ron: �ronen skall vara relativt h�gt ansatta, och h�nga utmed kinderna, varvid� ett mjukt veck bildas, som lyfter �ronen l�tt. �ronlapparnas nederdelar skall vara svagt spetsiga. �ronen skall�vara t�ckta med l�ng, fransig p�ls. �ronen skall varken b�ras som v�derkvarnsvingar eller klistrade mot kinderna.
Hals: Halsen skall vara medell�ng

�

KROPP:

Kroppsl�ngden skall vara n�got st�rre �n mankh�jden.

Rygglinje: �verlinjen skall vara rak.
L�ndparti: L�ndryggen skall vara l�tt v�lvd.
Kors: Korset skall vara tydligt sluttande.
Br�stkorg: Revbenen skall vara v�l v�lvda.
Underlinje: Buken skall vara tydligt uppdragen.
Svans: Svansen skall b�ras upp�tb�jd och antingen ha formen av en kr�kla, eller, vilket �r mest �nskv�rt, vara upprullad �ver ryggen. Den skall vara f�rsedd med en fana av l�ng silkeslen p�ls.

�

EXTREMITETER:

Framst�ll: Frambenen skall vara raka och parallella. De skall vara torra med god benstomme. Avst�ndet mellan mark och armb�ge skall inte var st�rre �n avst�ndet mellan armb�ge och manke.
Tassar: Tassarna skall vara en aning l�ngstr�ckta till formen. De skall vara sm� och kompakta.
Bakst�ll: Bakbenen skall ha god benstomme. Vinklingen skall vara m�ttlig.
Tassar: Baktassar, se framtassar.
R�relser: Bichon havanais har l�tta och sp�nstiga r�relser som �r t�mligen frapperande och som understryker rasens muntra kynne. R�relserna skall vara fria och parallella.

�

P�LS:

P�lsstruktur: Den ulliga underhullen skall var f�ga utvecklad. Ofta saknas den
helt. T�ckh�ret skall vara mycket l�ngt (12-18 cm hos den vuxna hunden), mjukt, sl�tt eller v�gigt. Det kan bilda lockiga slingor. All slags frisering, eller klippning� f�r att j�mna till p�lsl�ngden, eller trimning av n�got slag, �r f�rbjudet.
Undantag: ansning av p�lsen p� tassarna �r till�tet. Likas� till�ts viss avkortning av p�lsen i pannan, s� att inte �gonen skyms, och p�lsen p� nospartiet f�r ocks� putsas p� motsvarande s�tt. Det �r dock �nskv�rt att man l�ter p�lsen vara i sitt naturliga skick.�

P�lsf�rg: Det finns tv� f�rgvarianter:�
1) I s�llsynta fall enf�rgat rent vitt, eller fawn i all dess nyanser, fr�n ljus fawn till havannaf�rgat (f�rg som brun-r�d tobak); p�lsen f�r �ven ha fl�ckar i dessa f�rger; l�tt sv�rtade h�rtoppar �r till�tet.�
2) P�lsf�rg och fl�ckar i f�rger som till�t under 1) ovan ( vitt, ljus fawn till
havannaf�rgat) med svarta fl�ckar; svart p�lsf�rg

STORLEK/VIKT:

Mankh�jd:Fr�n 23 till 27 cm. Till�ten avvikelse: fr�n 21 till 29 cm.�

Fel: Varje avvikelse fr�n standarden �r fel och skall bed�mas i f�rh�llande till
graden av avvikelse.

ALLVARLIGA FEL:

-Avsaknad av typ i helhetsintrycket.
-Tv�rt avhugget eller snipigt nosparti; nosparti� vars l�ngd inte �r densamma som skallpartiets
-Rovf�gels�gon; alltf�r djupt liggande eller utst�ende �gon;
d�ligt pigmenterade �gonkanter.
-F�r kort eller f�r l�ng kropp.
-Fransyskt st�llda framben.
-Deformerade tassar.
-Rak svans, svans som inte b�rs upp�tb�jd.
-Grov p�ls; inte tillr�ckligt riklig p�ls; kort p�ls - utom hos� valpar; friserad p�ls.

�

DISKVALIFICERANDE FEL:

-�ver- eller underbett
-D�ligt pigmenterad nostryffel
-Ektropion eller entropion; avpigmenterade �gonkanter
-Mankh�jd som �verstiger eller understiger den i standarden angivna.

�

TESTIKLAR:

Hos hanhundar m�ste b�da testiklarna var fullt utvecklade och normalt
bel�gna i pungen.

�

K�lla: http://www.skk.se - Svenska Kennel Klubben

L�psedelsbilden �r fotograferad utav Rebecka Jonsson

Vega.

Wed, 17 Mar 2010 12:59:43 GMT

N�rkes landskapsstj�rna �r Vega.Vega (? Lyrae) �r den ljusaste stj�rnan i stj�rnbilden Lyran. Namnet kommer fr�n det arabiska ordet waqi som betyder "st�rtande", fr�n frasen "den st�rtande gamen".

Vega �r den n�st ljusaste stj�rnan p� den norra stj�rnhimlen och den femte ljusaste stj�rnan p� hela stj�rnhimlen. Avst�ndet till Vega �r 25 ljus�r, d�rmed �r Vega en relativt n�rbel�gen stj�rna.

Stj�rnan har en massa som �r 2,5 g�nger s� stor som solen. Dess effekt �r 50 g�nger st�rre �n solens, vilket g�r att den kommer att ha en livsl�ngd 1 000 000 000 �r, en tiondel av solens.

Runt Vega finns en gasfattig cirkumstell�r skiva av kollisionsspillror och partiklar, uppt�ckt av satelliten IRAS p� 1980-talet. Detta antyder att planeter �r f�rdigbildade, om s�dana n�gonsin har bildats.

Historiskt har Vega tj�nat som norra polstj�rnan f�r runt 14�000 �r sedan och kommer �ter g�ra detta om cirka 14�000 �r. Stj�rnan har i m�nga sammanhang varit f�rst. Den var 1850 den f�rsta stj�rnan efter Solen att bli fotograferad. Den blev �ven, 1872 den f�rsta stj�rnan vars spektrum fotograferades�.

Baserat p� uppm�tt emission av utstr�lad s� kallad infrar�d excess, drar man slutsatsen att Vega har en circumstell�r skiva av rymdstoft. Detta stoft �r h�gst troligt resultat av fortl�pande kollisioner mellan f�rem�l i banor i en fragmentskiva, analog med Kuiperb�ltet i Solsystemet. Stj�rnor som uppvisar infrar�d excess till f�ljd av stoftemission klassas som Vega-lika.Oregelbundenheter i Vega's skiva antyder �ven n�rvaron av �tminstone en planet, troligen av omkring Jupiters storlek i bana runt Vega

Vega f�rekommer i flera science fiction-ber�ttelser. Det �r fr�n dess stj�rnsystem som jorden mottar de f�rsta signalerna fr�n utomjordiskt liv i Carl Sagans film Contact. I Robert Heinleins bok Egen rymddr�kt finnes finns en avancerad civilisation i dess planetsystem. I Star Trek f�rekommer flera g�nger referenser till m�nskliga kolonier i Vegasystemet

H�mtat fr�n: Wikipedia 20101703

Visste du att...

Wed, 17 Mar 2010 12:54:41 GMT

ISS - International Space Station har varit uppe n�gra �r nu. N�rmare best�mt 12 �r i �r. Men visste du detta?

455 ton, cirka 110 meter l�ng och 80 meter bred kommer ISS att bli n�r den �r f�rdig. Planerna �r att den ska bli klar nu under 2010. F�rst var det sagt ett den skulle st� f�rdig 2006, vilket har �ndrats som sagt.
N�r den �r f�rdig kommer kostnaden f�r ISS att landa p� 100 miljader Euro. De Europeiska l�nderna har bidragit med cirka 8 miljader euro.
De som jobbar p� ISS kan tala b�de ryska och engelska. Det �r en f�ruts�ttning f�r att man ska f� jobba p� ISS.
Stationen �gs av inte mindre �n 10 l�nder i Europa och USA, Ryssland, Kanada och Japan. F�rsta delen till stationen s�nde Ryssarna upp med en Protonraket.
Christer Fugelsand �r den enda svensk som har varit ombord p� ISS. Han har till och med varit d�r tv� g�nger.
ISS ligger p� en l�g omloppsbana som r�r sig mellan 340 - 400 kilometer. ISS beh�vder d�rf�r en knuff lite d� och d� f�r att inte "ramla" ner p� jorden. Alla rymdf�rjor kan bist� med en knuff varjeg�ng de dockat.
ISS har utrustats med en "skotts�ker v�st". Det �r en sorts sk�ld som st�ter bort sm�partiklar och sm� rymdskrotsbitar s� att de inte skadar stationen.
28 000 kilometer i timmen r�r sig ISS runt jorden. Detta g�r att det tar bara 90 minuter f�r ISS att �ka ett varv runt jorden. Man kan p� http://www.esa.heavensabove.com se var ISS �r.
Boytan p� ISS �r 358 kvm. Det �r alltid 6 personer ombord p� ISS hela tiden. F�re maj 2009 var det endast tv� (!) som h�ll ig�ng stationen.
Om man vill g�ra en turistresa till ISS s� f�r man punga ut med 45 miljoner kronor. Endast sju personer har turistat p� ISS hittills.

L�psedelsbild: Nasa�2010-03-17

Campa och Flugfiska

Wed, 17 Mar 2010 12:22:28 GMT

Campa d�r du fiskar. Det �r v�l en v�ldigt bra kombination. Kolla mer om lite olika platser vi tipsar om.

I Grupperna 210 till 219 l�gger jag in lite tips om vad du kan g�ra den j�ttefina kombinationen Campa och Fiska.

Du hittar Campingplatser f�r b�de Husvagn, Husbil och T�lt.

Och du, det ultimata: Shoppa, Fiska, Campa!

G� under Grupperna som n�mns ovan, och se vad jag kan f�resl�.

(Bild fr�n Ullareds Camping)

Tom

Christopher Lloyd

Wed, 17 Mar 2010 11:46:34 GMT

Christopher Lloyd �r f�dd 22 oktober 1938, och "still going strong". Christopher Lloyd �r inom Sci-fi mest k�nd f�r sin roll som Emmett "Doc" Brown i Tillbaka till framtiden- filmerna. Men hans karri�r b�rjade l�ngt innan dess.

Christopher Lloyd b�rjade sin karri�r inom filmbranchen med en rill som psykopat i filmen G�kboet. Det gav honom mersmak och efter dess s� har han gjort filmer i stort sett varje �r.

Christopher Lloyd har �ven hunnit med att vara gift fyra g�nger. Senast med Jane Walker Wood som han var gift med mellan 1992-2005. Han �r en tillbakadragen man och hans v�nner beskriver honom som skygg och blyg. N�got som definitivt inte m�rks i hans filmer d�r han spelar ut ordentligt. Han g�r s�llan intervjuer och undviker massmediella upptr�danden.

Han �r ett stort fan av flugfiske. S� han uppskattar en stillsam tillvaro.

Christopher Lloyd har synts till i flera sci-fi filmer. En av de mest sedda �r nog Star Trek III: The search for Spock. D�r spelade han rollen som klingon comander Kruge. Mannen som bl a vill ta revanch p� Kirk d� han "hund" d�r. Christopher Lloyd �r en lysande Klingon om �n n�got smal s�dan. De flesta klingon comanders brukar vara r�tt runda om magen.

Andra filmer som Christopher Lloyd har gjort �r Tillbaka till framtiden f�rst�ss. D�r�agerar han str�lande som en n�got galen uppfinnare. My Favorite Marsian �r en hejdl�s komedi d�r Christopher Lloyd verkligen �r i sitt esse.

1981 s� gjorde han en mycket liten roll i Postmannen ringer bara tv� g�nger. D�r f�r man verkligen ha �gonen �ppna s� man inte missar honom.

2008 spelade han in A Christmas Carol d� som Ebenezer Scrooge.

Det finns massor att l�sa om honom p� Answers.com och p� IMDb

L�psedelsbild: Wikipedia Commond 2010-03-17

Haren

Wed, 17 Mar 2010 11:01:18 GMT

Hur �r det egentligen med haren och dess association till v�ren och v�rfirandet. Det var min f�rsta fr�ga och det jag fann var deras exceptionella f�rm�ga att fortplanta sig. Det finns t o m exempel p� att harar kan para sig och p�b�rja en ny kull redan n�r den f�rsta kullen v�xer i magen. Ganska fantastiskt. Inte konstigt de f�rknippas med v�ren och fruktbarhet.

I m�naden mars samlas hararna i stora flockar f�r en sorts parningslek d�r man kan f� se riktiga boxningsmatcher. Och det var n�r jag l�ste om detta jag fann ber�ttelser om att man f�rr i tiden i vissa delar av England trodde att dessa samlingar var samlingar av h�xor som levde om.

Those old Sallies (harar) out there, said the shepherd, pointing to half a dozen hares running about in the field, are nothing else but witches, planning out some poor old soul's ill luck. The screams they make are just like those which the old women let out when you young devils of boys let mice loose in the chapel, and how you laugh when you hear them. But when you grow up and maybe are a shepherd yourself, you won't laugh at the screams you hear when you're watching a flock of lambing ewes at night, when the witches turn themselves into hares and race each other across the fen, making the old dog cringe and creep up as close to you as he can.

Det finns mycket tabun n�r det g�ller harar, att �ta dem, att ta in dem levande i huset, att ha dem i b�tar, att se dem i ansiktet och i v�stra Bretagne fick man inte ens n�mna dem vid namn. Detta har troligen sitt ursprung i den starka tron p� att h�xor ofta l�nade harens hamn.

It is quite common to hear working men in the country calling hares that cannot be caught " the old witch." When a hare is very difficult to skin, the women say: "This one was a bad old witch" ; or when a hare is slow in being cooked, they say: "This old witch has many sins to answer for."

I Spanien �t man inte g�rna hare eftersom man trodde att de gr�vde upp och �t lik p� kyrkog�rden p� n�tterna.

Det s�gs ocks� finnas vissa h�xfamiljer d�r b�da k�nen kan f�rvandla sig till harar (Isle of Man) och andra familjer d�r bara kvinnorna kan det (Wales). V�ldigt intressant och n�got jag m�ste gr�va vidare om.

I Cambridgeshire tror man att om en hare springer p� v�gen genom byn s� kommer det snart att bli en eldsv�da.

Om en hare korsade ens v�g s� betydde det otur och d� spottade man eller ritade ett kors i harens sp�r som skydd.

N�r haren blev tjugo �r s� f�rvandlade den sig till h�xa och n�r h�xan fyllde �ttio s� f�rvandlade hon tillbaks sig till en hare.

I Tyrolen d�remot s� anv�nde man sig av haren som beskydd mot h�xor, bl a s� satte de upp harhuvuden och bar p� hartassar som skydd.

Om man br�nner harfett i en oljelampa i ett rum fyllt med folk s� kommer de att slita av sig kl�derna och b�rja dansa, sjunga och skratta. Det s�gs att s�dana lampor br�ndes hos Borgias i Italien och skapade skandal�sa orgier.

Dio Cassius ber�ttar att den Brittiska drottningen Boadicea/Bodicca, f�re hennes sista strid mot Romarna, sl�ppte l�s en hare fr�n sin mantel, observerade dess r�relser och l�ste det som ett sorts omen.

I svensk folktro s� har vi ju pukharen, trollharen, mj�lkharen som antingen �r h�xan sj�lv som bytt hamn eller ett v�sen uts�nt fr�n h�xan f�r att tjuva grannens mj�lklycka. Och jag har ocks� hittat lite information om att det �ven h�r har varit tabu att �ta harens k�tt.

K�llor

Encyclopedia of Religion and Ethics - James Hastings
Scottish Folk-Lore and Life - Donald A MacKenzie
Cambridgeshire customs and folklore - Enid Porter
Celtic folklore: Welsh and Manx - John Rhys
W�rend och wirdarne: Ett f�rs�k i svensk ethnologi - Gunnar Olof Hylt�n

�

Klart.se - Sveriges b�sta v�der

Wed, 17 Mar 2010 10:58:32 GMT

"Sveriges b�sta v�der" lyder deras slogan. Jag �r beredd att h�lla med n�r det g�ller v�der-program f�r iPhone.

I Klart.se hittar du s�v�l kustv�der som sn�rapporter och inlandsv�der. F�r Sverige och hela v�rlden. Dessutom kan du se sn�djup, pist- och liftstatus f�r alla skidanl�ggningar i Sverige.

Det h�r �r en genomarbetad applikation. Du kan v�lja om du vill se prognoserna f�r de kommande tv� dygnen timme f�r timme eller dag f�r dag den kommande tv�-veckorsperioden. Det finns m�ngder av finesser som g�r det l�tt att hitta r�tt v�derprognos beroende p� var du �r och vad du ska g�ra.

V�ljer du att visa prognoserna p� v�derkartor kan du dessutom dra i ett reglage och se nederb�rden, molnl�get eller temperaturen �ndras grafiskt som p� tv-v�dret. Radarkartor (hur v�dret har varit) kan du se p� samma s�tt f�r det senaste dygnet.

Programmet utnyttjar iPhones GPS och kan sj�lv hitta v�derprognos f�r omr�det d�r du befinner dig.

Klart.se kostar ingenting.

F�retaget som har utvecklat det heter Klart.se.

En v�rld med 100 inv�nare

Wed, 17 Mar 2010 10:02:41 GMT

Anta att v�rldens befolkning teoretiskt sett krympte till en by av storleken 100 inv�nare med proportioner alla existerande folkslag.

Det samh�llet skulle best� av:

57 asiater

21 europ�er

14 fr�n Nord- och Sydamerika

8 afrikaner

�

80 personer skulle leva i underm�liga bost�der.

70 personer skulle ha en annan hudf�rg �n vit.

70 personer skulle ha en annan religion �n kristendom.

70 personer skulle inte kunna l�sa.

50 personer skulle� lida av undern�ring.

30 personer skulle st� f�r 80 % av all konsumption.

6 persioner skulle beh�rska h�lften av alla rikedomar.

6 personer (samma som ovan, n�mligen de fr�n USA) skulel st� f�r 40 % av all milj�f�rst�ring.

1 person skulle ha utbildning p� universitetsniv�.

�

Efter Doris Badir, H�kan Wall m fl.

�

Personliga intervjuer del 1

Tue, 16 Mar 2010 21:09:10 GMT

H�r kommer del ett i en artikelserie om olika erfarenheter och upplevelser i samband med allergi, utformat som intervjuer med olika personer. F�rst ut �r Pirkko.

Vilken/vilka allergier �r du drabbad utav?
F�do�mnen: Fisk/skaldjur, lingon+flera andra b�r som inneh�ller naturliga konserveringsmedel, r�dvin, r�g, tomater, m�gelost.

Korsallergier: Selleri, �pple, r�a mor�tter, persikor, kanel, n�tter.

Luftburen allergi: bj�rk, ek, gr�bo, vass, gr�s, benjaminfikus, julstj�rna mm. m�gelsvamp/m�gelsp�r, kvalster.

L�kemedel: penicilin, acetylsalicylsyra.

P�lsdjur: h�st, marsvin, kanin/hare.

�verk�nslighet mot: parfymer, lim och flera starka lukter.

Hur uppt�ckte du allergin/allergierna och hur gammal var du n�r du blev drabbad?
Jag �r f�dd med atopiskt eksem. M�nga utav mina allergier/�verk�nslighetsbesv�r uppt�cktes redan som barn. Sedan i vuxen �lder gjordes tester som bekr�ftade "gamla" och �ven nya kom fram.

Har ditt tillst�nd f�r�ndrats med �ren?
�verk�nslighet mot lukter och dofter har blivit v�rre med �ldern.

Vilken/vilka mediciner �ter du?
Antihistamintabletter + cortison dagligen. Adrenalin vid behov.

Har du drabbats utav anafylaxi n�gon g�ng?
Jag var p� v�g f� anafylaxi av fisk. Blodtrycket sj�nk kraftigt och jag var "borta" i huvudet.

Har du beh�vt upps�ka akutv�rd p� grund av dina allergier n�gon g�ng? (ber�tta g�rna om hur det var)
Jag har inte m�jlighet l�ngre r�ckna mina akutbes�k. Det �r s� m�nga. Jag har blivit h�mtat med ambulans otaliga g�nger lite d�r och var. P� varje g�ng lika jobbigt, men jag gl�mmer de snabbt och g�r vidare.

Har du genomg�tt "vaccinering" (hyposensibilisering)?
Nej, det har jag inte gjort.

Hur hanterar du din/dina allergier i vardagen?
Jag hanterar min sjukdom som en del av mitt liv. Undviker vad jag m�ste, men inte �verdriver n�gonting. Jag gillar inte prata om min sjukdom. Endast d� n�r jag m�ste g�ra det. Tyst �r jag definitift inte i behov.

Hur blir du bem�tt av andra m�nniskor i vardagen?
Jag har blivit b�ttre bem�tt av min omgivning sedan allergier och �verk�nslighet blivit mer k�nt i samh�llet. Innan dess vad det min egen och andra m�nniskors okunskap som st�llde till sv�ra situationer. Ingen var elak eller nonchalant, men kunskap fattades av m�nga. Jag hade inte heller bra kunskap innan min vistelse hos Astma-allergisjukhuset. F�r den delen har mitt liv blivit b�ttre hela tiden.

Har du n�gra generella tips/r�d att dela med dig utav?
Skaffa s� mycket kunskap som m�jligt. Ha en positiv inst�llning i livet. Skaffa positiv energi i dig. Till�t inte sjukdomen ta �vertaget. Ha inst�llningen: Jag vinner.

Om du kunde f�rb�ttra n�got i dagens samh�lle, vad skulle det d� vara?
M�nga saker har blivit b�ttre fr�n allergiska m�nniskors synvinkel. En sak �terst�r dock: parfymerade tv�ttmedel/sk�ljmedel b�r f�rbjudas i allm�nna tv�ttstugor. Liksom att sprida mera information i parfym anv�ndning i allm�nna platser. Bussar, t�g, aff�rer osv.

Lycka till alla som lider av samma besv�r som jag.

�

Stort tack till Dig Pirkko, som st�llde upp p� intervjun! - Tassy

Statistik f�r vecka 10 - 2010

Tue, 16 Mar 2010 20:53:07 GMT

�r du en nyfiken medlem? D� kan vi p� Gotlandsruss iFokus presenterar den senaste statistiken f�r v�r sajt. Denna sammanst�llning g�ller f�r perioden 8/3-14/3.

Under vecka�10 skrevs det�30 nya inl�gg,�386 kommentarer och det skrevs�6 nya artiklar. Vi fick�5 nya medlemmar, sajten hade�10046 bes�k och antalet sidvisningar var 19312.
Vi har idag 1 060 medlemmar p� gotlandsruss.ifokus och p� hela ifokus
75 077 medlemmar.

Mest aktiva medlemmar under vecka�10 (inl�gg och kommentarer):

1. Croneld 44
2. MagganS-B 32
3. karisma 21
4. ryttarn 19
5. Elshira 17
6. VeronicaP 16
7. Tjiwi 15
8. Tittut 14
9. Teja-Bea 13
10. entill 12
11. murkla 12
12. Snuttegos 12
13. Grabbarna-A 11
14. StuteriSolo 10
15. Tusen 10
16. garrilina 8
17. rebeccajansson 8
18. Gnistra 7
19. GranoStall 7
20. hermitage 7

�

Av: Croneld
K�lla: iFokus

Elite League 2010

Tue, 16 Mar 2010 19:54:32 GMT

Den 27 mars b�rjar Englands Elite League. H�r kommer en presentation av lagen och f�rarna i respektive lag har.

Belle Vue Speedway

Hans Andersen
Ricky Ashworth
Charlie Gjedde
William Lawson
Patrick Hougaard
Peter Karlsson
Leigh Lanham
William Lawson
James Wright

Coventry Bees

Josh Auty
Benjamin Barker
Chris Harris
Christian Hefenbrock
Edward Kennett
Rory Schlein
Filip Sitera
Aaron Summers
Richard Sweetman

Eastbourne Eagels

Lukas Dryml
Simon Gustafsson
Ricky Kling
Joonas Kylm�korpi
Dawid Lampart
Chris Schramm
Cameron Woodward
Matej Zagar

Ipswich Witches

Oliver Allen
Ritchie Hawkins
Daniel King
Robert Miskowiak
Scott Nicholls
Dawid Stachyra
Linus Sundstr�m
Claus Vissing
Carl Wilkinson

Peterborough Panthers

Troy Batchelor
Kenneth Bjerre
Lewis Bridger
Krzysztof Buczkowski
Linus Ekl�f
Niels Kristian Iversen
Klaus Jakobsen
Adam Roynon
Karol Zabik

Poole Pirates

Jason Doyle
Gary Havelock
Chris Holder
Leon Madsen
Artur Mroczka
Bjarne Pedersen
Darcy Ward
Dave Watt

Swindon Robins

Leigh Adams
Steve Boxall
Jordan Frampton
Cory Gathercole
Thomas H Jonasson
Mads Korneliusen
Morten Risager
Simon Stead
Grzegorz Zengota

The Lakeside Hammers

Daniel Davidsson
Jonas Davidsson
Jerran Hart
Paul Hurry
Krzysztof Kasprzak
Kauko Nieminen
Stuart Robson
Adam Shields

Wolverhampton Wolves

Joe Haines
Chris Kerr
Nicolai Klindt
Richard Lawson
Fredrik Lindgren
Ludvig Lindgren
Tyron Proctor
Joe Screen
Tai Woffinden