Jag är 26 år och bor en liten bit ifrån Vasa ( Finland). Bor i en radhuslägenhet med min fästman och min kisse Findus.

Tror jag har varit beroende av kolhydrater hela mitt liv. Övervikten började smyga sig på när jag började skolan. Jag har försökt med allamöjliga piller å drycker, VV, träning..lite fett...lite mat! Allt men inget har fungerat i längden!

För ca 3 år sen (2004) fick jag upp ögonen för GI-metoden. Det tog ett tag innan jag började på, jag är en som ska studera lite först före jag börjar på..När jag väl hade bestämt mig för att pröva på gick det hur bra som helst! När jag började låg min vikt straxt över 80 kg (vågade inte våga mig tillslut!) och det är ganska mycket på en lite tjej på 164 cm!

MEN..när jag började närma mig 67 kg tyckte jag att jag kunde börja lägga till lite kolhydrater som fullkornsris, -pasta, bönor och sånt. Det skulle jag inte ha gjort! Det triggade mig så tillsist åt jag fel igen och började gå upp i vikt..jag var ju snål på något helatiden!!

Så har jag försökt från och till med GI men nu i början av 2007 fick jag upp ögonen för LCHF. Det var svårt att sätta till allt fett, ibörjan fungerade det inte för mej men det var bara för lite av det feta..

Började igen i Maj, nya friska tag. Allt bra förutom under min semester..ups! Men det snedsteget är nästan borta nu! Just nu ligger jag på en vikt av 66 kg..Det är som en platå där för mig..

Vikten är inte det viktigaste, min mage har blivit SÅ bra!! Förut var det så gasig, bubblig och sväld! Nu är den lugn och "platt"! Och min hy har blivit så mycket bättre oxå, slut med finnar och pormaskar och jag behöver knappt smörja in mej mera...torkar inte ut på samma sätt mera.. Jag ser bara positivit på detta sätt att äta..förutom alla blickat när " de andra" ser/säger vad man äter... Men MUMS säger jag! :)