Jag heter Sabina och har haft undulat sen min 13-årsdag (vilket blir 17 år i år). Mina första undulater, Samson och Sally, hade jag bara i två veckor innan Sally dog. Jag har än idag ingen aning om varför.
Då trodde jag inte att man kunde skaffa en ny kompis hur som helst så Samson blev ensam resten av sitt liv hos mig.
Hon var min allra bästa vän och vi spenderade varenda dag tillsammans men jag skäms nu i efterhand när jag förstått vilket lidande det måste varit för henne att inte ha en vän av sin egen sort.

Nu bor jag och min mänskliga sambo tillsammans med två undulatflickor, Daphne och Tina.
Daphne fyllde 9 i våras och Tina är snart 3.
Daphne är utan tvekan den snällaste och raraste man kan hitta. Tina är hennes motsats skulle man kunna säga.

Undulater är det finaste fina och livet vore intet utan våra underbara flickor!