Alldeles nykläckt till denna fantastiska livsstil.

Kom i kontakt med LCHF redan för tre år sedan då jag var på besök hos ett par som levde med LCHF. Hade inte hört om det innan men tyckte det lät jätteintressant när de, entusiastiska som de var, berättade om det. De ville hemskt gärna bjuda mig på deras favoritfrukost och den morgonen serverades jag en otroligt god äggröra med bacon och i kaffet rörde de ner kokosolja, vilket var något helt nytt för mig, fett i kaffet? Men det var så gott! De hade båda gått ner sin övervikt med LCHF och strålade verkligen av välmående och kärlek till sitt nya sätt att leva.

Jag glömmer aldrig det mötet. Men då var jag 17 år och bodde hemma hos min familj som hade helt annan syn på kost, vilken var rena motsatsen. Lightprodukter fyllde kylskåpet och då de är fotbollsföräldrar blev det inte mycket tid till annan matlagning än snabbmakaroner. Fest var grillat kött - och friterad pommes. Själv var jag inte så intresserad av kost just då så jag planerade aldrig att göra någon förändring på det området…

… fram till för något år sedan då jag länge plågats av en problemmage som bara blev värre och värre. Jag testade allt. Mer fibrer, mindre fibrer, all jucie/yoghurt som sas lugna magen, en massa olika mediciner och kosttillskott... Mina magbesvär tog över hela mitt liv. Det sociala blev lidande. Jag var ständigt rädd för att magen skulle krångla. Jeans kunde jag knappt ha, så fort jag åt något blev magen uppsvälld till en riktig gravidmage och jag var tvungen att knäppa upp byxorna - vilket inte passar sig då jag jobbar på kontor. Så att välja byxor var varje dag ett dilemma.

Samtidigt försökte jag gå ner i vikt. Jag har aldrig varit överviktig men sen jag börjat jobba på kontor (stillasittande stor del av dagen med andra ord) så hade jag gått upp till en storlek jag aldrig haft tidigare. Dagen jag insåg det i provrummet, då jag varit tvungen att be expediten hämta en storlek större två gånger, då fick jag nog. Såhär kunde jag inte ha det. Så jag började löpträna fast det var det värsta och mest jobbiga jag visste, gå med stavar, ta raska morgonpromenader innan frukosten och äta enligt tallriksmodellen och en-näve-portioner. Jag gjorde allting rätt - trodde jag - men gick bara ner 1,5 kilo på flera veckor. Det var i och för sig en seger för mig, jag var på rätt väg tänkte jag, men det gick så trögt och krävde så mycket av mig. Jag hatade att jogga men var tvungen att göra det ändå. Morgonpromenader var skönt, men inte varenda morgon, någon gång ville jag bara äta frukost i sängen i pyjamas med gott samvete.

Så en dag läste jag ett blogginlägg om en tjej som hade precis samma problem med magen som jag. Hon efterlyste sina läsares erfarenheter och hur de eventuellt blivit av med sina oroliga magar. Det hade rasat in kommentarer och något som hela tiden återkom var fördelarna av LCHF. Jag fick en stark känsla av att jag borde testa.

Jag hade redan slutat med pasta, ris och potatis för att jag visste att det inte var bra. Men jag åt mig aldrig mätt eftersom jag inte åt något fett (bor fortfarande hemma med en familj som är styrda av fettskräcken), så jag försökte kompensera med en massa sallad på tallriken och nötter till mellanmål.

Jag började föra matdagbok över vad jag åt och hur jag mådde av att äta viss mat och utesluta annan. Efter någon vecka såg jag ett tydligt mönster. Så jag fortsatte på samma bana - jag uteslöt fler källor till kolhydrater - som bulgur, frukt och gröt tillexempel, och skillnaden märktes direkt. Magen var så glad! Det var helt otroligt. En vecka gick utan att jag haft ballongmage en enda gång, det hade aldrig hänt tidigare. Jag läste på mer om LCHF, recept, bloggar, allt jag kunde komma åt för att veta vad jag kunde ersätta det jag inte längre åt med. Suget att småäta mellan måltiderna försvann och snart behövde jag inte mina tidigare ”JÄTTEVIKTIGA” mellanmål.

Idag har jag levt med LCHF i drygt en månad och mår bättre än någonsin. Jag är så tacksam att jag snubblade in på denna vägen och nu läser jag allt som kommer i min väg för att lära mig mer, och för att kunna svara på frågor från de i min närhet som är nyfikna eller undrar varför jag gör de valen jag gör idag.

Den största skillnaden jag har märkt sen jag började med LCHF är att min mage mår så bra. Den är platt, lugn och fin och jag är så glad för det, eftersom den haft det så jobbigt i flera år. Nu gläder jag mig att den får vila från alla krämpor, gaser och svullnad. Nu är jag och min mage i harmoni. Äntligen. Efter tre veckor hade jag gått ner 5 kilo, och därmed passerat min målvikt (gått ner 2 extra kilo) som jag inte lyckades nå genom att ”ta mer sallad på tallriken och jogga tre dagar i veckan”. Har inte lika ont i rygg och axlar. Är piggare och har mer energi. Har aldrig sötsug längre. Småäter inte. Är perfekt mätt från morgon till kväll. Älskar att laga mat nu eftersom det är så enkelt, så gott och så bra mat man lagar. Min hy har blivit betydligt finare! Jag ser fram emot att fortsätta leva och må så här gott!