Jag är en ensamstående kvinna som bor i Norra Norrland. Jag har så länge jag kunnat minnas varit intresserad av "det övernaturliga". För fem år sedan knackade "andevärlden" på min dörr och vill att jag ska vara med och "leka" och jag har försökt att låta bli men har insett att det inte är lönt att försöka, det är bara att hänga på. Jag "ser" och "hör" och dag för dag utvecklas det här, men fortfarande är jag nog i det stadiet att jag tvivlar på mig själv och undrar om jag är fullständigt galen.....  Eller nej....jag har nog kommit över det vid det här laget. Jag är inte galen......andevärlden finns och otroligt nog tycks de vilja använda en halvgammal snickardotter som jag ibland. :-)