Jag har kämpat med vikten från och till i över 20 år. När jag tänker på hur mycket energi jag har lagt på att tänka på, oroa mig för och lida av min vikt vill jag bara gråta! Jag kan inte sluta kämpa, jag trillar i, reser mig upp, fortsätter!

Sedan LCHF kom in i mitt liv (Febr -12) har jag fått igen en borttappad insikt, hur viktigt det är att njuta, njuta av mig, livet och alla upplevelser, alla dagar jag får. Kämpar fortfarande mot mörka tankar och hopplöshet men själva livet är i all fall oändligt mycket ljusare - även utan viktnedgång.

Jag är här för jag behöver ständigt hitta nya idéer och ny energi till att fortsätta, pröva mig fram och lära känna min egen kropp, hur läskigt det än är - jag har ägnat hela mitt liv åt att igonrera min kropp och dess signaler.

Men hur var det nu..?

Det är aldrig för sent - Kom med så tar vi dom!

33 år och bor sedan 5 månader tillbaka i Tokyo, kanske inte det mest optimala landet när det gäller LCHF men jag försöker!