Hej hej!

Jag är en 21-årig tjej som bor i Hälsingland.

Har vetat om att jag är sockerberoende i säkert 6 år nu och varit på en behandlingsvecka för ca 4 år sedan.

Sedan dess har jag periodvid varit abstinent men hela tiden pendlat mellan att över- och underäta.

Jag vet precis vad jag ska äta, hur jag ska göra för att hålla mig abstinent och leva i tillfrisknandet.. men ändå lyckas jag inte långvarigt. Då jag äter socker, vitt mjöl och snabba kolhydrater blir jag inte mig själv. Jag blir deprimerad, får eksem, problem med magen, svårt att koncentrera mig, humörsvängningar och mycker mer.. och självklart går jag upp i vikt.

Min värsta fiende är att jag inte tror på mig själv, att jag har så dålig självkänsla. Jag äter på känslorna som tröst, som stöd, för att bli pigg, mot oro.. ja även om jag är glad så blir det tok ibland.

Vore kul att utbyta tankar och erfarenheter här, så hör gärna av er!

Stor kram till er alla!

En sak i taget!

Det viktigaste först!

Vi är inte ensamma!

Det finns en lösning! 

Tillsammans är vi starka!

Du och jag är värdefulla - precis som vi är!

Här och NU!