Anledningen till att jag kallar mig Snorkfröken är en simpel historia. Vår första Connemara, Målunds Marika, är väldigt...hm... fnörkig av sig. Hon snorkar och frustar så fort det händer minsta lilla sak. Jättecharmigt. Vi började genast kalla henne Snorkfröken, att hon dessutom är skimmel och har en stor nos som ett mumintroll gjorde inte saken sämre.

Vi har även fått den stora förmånen att ha Poetic Moonlight i vårt stall. Saknar ord för denna underbara ponny som jag tävlar i hoppning. Hon kommer förhoppningsvis att kunna få något föl hos oss innan hon blir för gammal.