Jag är keramiker på heltid. Men just nu blir det inte så många timmar varje dag i verkstan. Jag har fått fyra små barnbarn på knappt två år och jag vill va med dom så mycket jag kan. Tänk sen när dom kan va med i verkstan.

Jag gillar att göra fåglar. Också människor.  Jag tycker mest om mina grejer när dom är lädertorra och fortfarande lyser lite av fukten i leran. Innan dom är helt torra och innan dom är brända...Då finns ett härligt liv som liksom försvinner sen. Men då innfinner sig förhoppningsvis ett annat liv med hjälp av glasyrer osv.

Jag har hållit på med keramik i snart 13 år. Innan dess var jag hemma med mina barn och höll på med olika ideella arbeten. Jag var med och startade ett kooperativ som säljer ekologiska grejer. Jag var politiker. Och jag spelade fiol i en orkester bla.

Allt detta har gett mig mycket och man får lite perspektiv på livet. Fast ibland känns det ändå som om man inte vet någonting

Keramiken är härlig och leran passar mig. Det går ganska snabbt att forma något om man vill det. Annars kan man hålla på länge och fila om man känner för det. Jag är ganska jordnära och lera och jord är ju nästan samma sak.