Jag vill känna att jag lever.

Jag vill vakna och känna mig pigg. Jag vill äta en middag med mina vänner utan att hamna i kolhydratskoma. Ögonen svider, synen försämras och huvudet spänner.

Jag vill kunna äta och få energi.

Min käre bror Gustav har varit carbfree aktivist i över ett år nu. Han är aldrig sjuk och trött. Så nu ska jag i början av 2009 anamma denna kostvana. mer fett på tallriken och bli fett pigg och kanske om jag får önska ett par mindre shorts till sommaren.