Jag är 25år och en tjej med en speciell förkärlek för Connemaror.

Min första kontakt med connemaraponnyn var på ridksolan, Lunda Gård, Rävsta Ridcenter i Märsta.

Där red jag på en skimmel valack som kallades Glufsen, men vars riktigt namn var Golden Wonder.

Därefter, sommaren 1997, provred jag och min syster två 5-åriga connemara valacker i Vallentuna; Vanilj (Millie's Vanilj) och Röding (Red Rover).

Jag gillade verkligen Vanilj, och ville verkligen att mina föräldrar skulle köpa honom. Min syster tyckte dock mest om Röding.Jag kommer fortfarande ihåg den kvällen vi var där, och de förmaningar vi fick när vi red dem. Det vikitga då var att ha lösa tyglar och inte sträcka tyglarna för då blev hästarna oroliga. Rida med vikten istället.

Det slutade med att vi köpte en underbar nordsvensk travare på 7 år istället, ett sto vid namn Zabjola D. Jag lärdemig väldigt mycket om ridning med henne, och hon blev min vän. Under de år som vi hade henne och jag red på ridskola utvecklades jag enormt. År 2000 sålde vi henne till en familj i Uppsala, men nu vet jag inte var hon finns längre.

Jag har länge drömt om att äga en Connemara, och åka till Irland och connemara, men det kanske aldrig kommer ske.

En häst som jag minns särskilt är Wilma, hon var en skimmel, nästan vit och lite sur i spiltan. Hon var även trög och svår att rida. Men jag lärde mig mycket på henne. Hon var en av de första hästar jag riktigt red på tygeln med, man fick arbeta för det men känslan av att komma dit var underbar. Hennes trav på tygeln, med benen trampande under sig var mjuk och följsam. Jag tror hon var en korsning mellan Welsh och något annat, 140 cm i mkh.

På Chess vann jag min första Lätt D. Hon var en svart-vit skäck, cirka 135 cm hög och en suverän hoppare.

Sedan har vi så klart Banör, Nordsvensk travare, runt 18 år när jag började rida honom, tävlade mest Clear round med honom, god och glad. Men död nu. Han avlivades i samma veva som Pommac, en annan häst som jag upplevde mina bästa och värsta stunder på.

Pommac var en New Forest som körde ner huvudet när man hade hoppat ett hinder med honom, jag åkte av honom tre gånger på en lektion när han betedde sig så. Jag red honom inte igen på en hopplektion, men istället på dressyrpassen. Där var han sagolik och det var så jag längtade till varje gång jag fick honom. Men vintern 1997/1998 när jag skulle rida en dressyrkurs på honom så insjuknade han i A2-influensa, och han avlivades.

 

Några andra hästar jag minns från ridkolan och som det skulle vara roligt att veta mer om är.

Gloria XX, skimmel, sto

Sunrise, NF? conne?, fux med bläs, sto

Pepsi ox, u: Petronella, mörkbrun, strimma, sto

Felix, haflinger, valack,

Caviar, halvblod, valack, fux, bläs