Jag är en 20-årig tjockis på cirka 90 kilo som har tröttnat på att jeansen och BH:n skaver in i skinnet och att alltid känna mig ful och fel och utanför i umgängeskretsen. Att alltid vara sugen och sno ihop en kladdkakesmet när det kniper.
Tänkte ge det här med LCHF en ärlig chans eftersom kaloriräkning och hårdbantning inte är något för mig. Jag var med i Viktklubb ett tag, och det funkade väl bra, men det var så tröttsamt att alltid alltid behöva tänka på hur mycket man åt.
Nu ska jag givetvis inte proppa i mig som bara den, men på något sätt känns ändå den här metoden mer hälsosam, effektiv och...tja, enklare.
Jag haf haft en del problem med depression och ångest under min tonårstid, vilket antagligen har bidragit till mina dåliga matvanor. Jag är dock på väg uppåt ut det mrka eländet och ser ljusare på framtiden än någonsin förr.