Mitt liv har haft två stora perioder. När jag var tjock och lycklig. När jag var smal och dyster. Jag har aldrig lyckats lista ut hur detta kan komma sig eller om det ens har ett samband. Kan alla dessa år med miniprodukter, salladsluncher, självsvält och fettskräck ligga bakom?

Jag är bara 172 cm lång men lyckades ändå väga runt 120 kg när jag gick ur gymnasiet. För mycket stillasittande och socker ligger troligtvis bakom. Jag börjar även misstänka kolhydrater eftersom jag växte upp i en typisk pasta & potatis -familj.

Sen började man arbeta och flyttade hemifrån. Som genom ett mirakel tickade kilona neråt. Till slut landade det på 86 kilo. Då gjorde jag en sista insatts och band mig till en striktare diet och mer motionsträning.

Nu väger jag 70 kilo.

Men ack vad jag saknar den goda maten. Hoppade, för inte så längesedan, på LCHF för att pröva lite nya perspetiv. Kan man hålla vikten utan att leva på havre och krasse?

Jag hoppas att jag kan ta lite lärdom av andra här på forumet. Och jag lovar att informera om mitt nya stora experiment.