Hej på Er,

Jag är en 45årig tjej som håller på att mista min älskade mamma i strupcancer.

Hon har först blivit fri från hjärncancer, men nu slog matstrupscancern till 2007 och på våren 2009 kunde inget mera göras. Nu ligger hon trött och oändligt mager på sjukhus och läget blir lite sämre dag för dag.

Situation är slitsam och deppig, och jag dras med skuldkänslor över att inte kunna sitta hos henne hela tiden. Då jag besöker henne vill jag bort därifrån och då jag inte är hos henne längtar jag till henne. Hon orkar med besök ca 30 minuter igången.