Jag är en 29-årig tjej som bor i en av Sthlms söderförorter. Jag testade lchf för första gången i april 2010. Anledningen var förstås en rejäl övervikt, jag vägde ca 111 kilo till min ynkliga längd på 160 centimeter. Hur vettigt är det på en skala? Det som skrämde mig var att jag inte åt särskilt onyttigt (nå, nu vet jag annat!). Visst, mer godis och chips än vad som är bra åt jag, men vad gäller maten så tyckte jag att jag skötte mig bra. Tallriksmodellen med lite modifikation (försökte hålla mig till något slags halvdassig GI-version), blandat med "hederlig" husmanskost (snabbmat var sällsynt). Frukt och grönt åt jag massor i perioder.

Kilona smög sig på med åren, jag hade oftast inte hundra procent koll eftersom vågen var min fiende. Det kunde gå månader utan att jag vägde mig, men när jag väl gjorde det - vips! Upp tio kilo. Sakta men säkert landade jag således på min toppvikt på 110+ kg. Hemskt! Men - så kom LCHF. Jag tyckte att det verkade helt galet, men ville testa. Jag har aldrig kunnat gå ner i vikt förut, inte ens när jag tränade ca 5-6 dagar i veckan, och var mer eller mindre desperat.

Jag har sedan i april 2010 gått ner i perioder, och framför allt har jag tagit kontroll över mitt liv. Förhoppningsvis kommer jag aldrig mer att gå upp i vikt utan istället - med tiden - landa på de dryga 60 kilo jag vill ligga på. Nu fortsätter jag, steg för steg. Med kontroll över mitt eget liv! Jippi!

***

111  6 april

108  12 april

105  20 april

106  2 juli (omstart efter en period av en väldigt liberal LCHF)

103  6 juli

99    6 augusti (Jippi! Jag är tvåsiffrig!)

97     27 augusti

95     26 september

92,5   30 oktober

91      28 nov

89      29 dec  (Tjoho! Väger något som börjar med en 8:a, för första gången på många år!)

88      31 dec

95      23 jan (efter två utomlandsveckor!!!)

88      5 feb (gick ner allt snabbt, vill komma ihåg)

87      10 feb

85      19 mars