För många, mååånga år sedan när jag gick på högstadiet så hade jag keramik som fritt valt arbete. Det blev en grön skål, en liten spargris med kork som tryne och snöre som knorr, en drejad blå skål samt en välkommen-skylt som mamma till min stora förtret inte ville sätta upp så väl synligt som jag hade tänkt mig.

Jag greps inte riktigt av keramiken då, för egentligen tyckte jag att det var drejandet som räknades och jag hann upptäcka att det var svårt. Om jag så fick hjälp med att centrera så kändes det som om jag fick jaga lerklumpen runt på drejskivan.

Numera bor jag utomlands och för ett par veckor sedan började jag på en keramikkurs. Återigen handlar det om att tumma, ringla och kavla. Mina första alster har inte hunnit skröjbrännas ännu.

Så småningom har jag tänkt prova på att dreja igen. Min kurslärare sa senaste gången apropå att dreja att man måste öva, öva, öva. Jag tittar i andra medlemmars fotoalbum och de otroligt fina sakerna de har gjort. Vore intressant att veta om det är någon som hade stora problem med att lära sig dreja men som kom över det och blev väldigt duktig på det. Snälla, berätta det i så fall. Ge mig hopp!