Djurgalen tant i medelåldern som älskar djur, mest hund, mus och marsvin.

Jag blev rejält mobbad i skolan, jag hade under alla åren som barn inga kompisar, så djuren blev mina allra bästa vänner som jag älskade att ta hand om. Det har alltid känts självklart att ta ungar på dem, ända sedan jag var 11 år. Att se bebisarna födas och växa upp, det är lika fantastiskt var gång! Hundarna har alltid varit som mina bebisar vilket retar många, de betyder mest för mig förutom min söner så klart. De hundar jag har nu härstammar från den jag fick när jag var 10 år.

Jag har alltid varit noga med att ta reda på allt om nya djurslag jag köper, bästa miljö, bästa mat mm, innan de kommer hem till mig. Det är ju så dags när de redan är här ;)

Vad har jag haft för djur då genom alla åren ända sedan jag var 6 år.

Hundar, blåräv, tjurar, petmarsvin, vilda möss, kaniner, råttor, snok, akvariefiskar, ödlor, kameleont, sköldpaddor, fåglar (en massa finare finkar o astrilder o papegojjor o parakiter), chinchillor, tamillrar, ko, mjölkgetter, får, ponnyer, hästar, åsna, minigris, rasdvärghöns, gäss, ankor, kalkoner, katter mest ras, hamstrar, gerbiler, sjusovare, igelkott, rasmarsvin och tammöss. (tror jag fick med allt)

I alla år har alla kommit till mig med sina sjuka eller föräldralösa djur som jag tagit hand om och matat upp, bl.a vildiller och mest kajungar. Jag älskar att ta hand om.

Jag är alltid noga att ta alla djur till veterinär när det behövs, även smådjur som marsvin, vilket pga alla djur jag haft gjort mig till en flitig besökare hos veterinären. Det har även gett mig en massa erfarenhet. Glad blev jag t.ex när veterinären skickade grannen att uppsöka mig när deras hund skulle föda och inte fick ut valparna! Och när hon skickar sina patienter med marsvin till mig för att de ska få råd. Och när Svensk film ringde och ville ha min tama kaja med i sin film "Arn"! (tyvärr så försvann hon i den vevan, så det blev inte, men det känns ändå kul att den kajjan som är med i Arn, egentligen skulle det vara min!)

När jag var 28 år blev jag sjuk i värk. Värken gjorde att jag fick sluta med djurslag efter djurslag. Nu klarar jag inte ens mina små marsvin och inte heller de mindre och ännu mer lättskötta möss.

Nu har jag och mina nu stora barn tillsammans några dvärghundar, 6 marsvin och 2+1 katarinaparakiter och höns och vaktlar. Grannen är snäll och gödslar till hönsen och vaklarna :D

Pga min sjukdom kan jag inte vara länge hemifrån, jag klarar inte bilfärder utan att bli sjuk och är oftast för sjuk för att ens hälsa på folk. I sjukdomens isolering är hundarna som alltid är vid min sida eller i knäet en stor tröst och glädje. Att bara stå och titta på hönsen ger en stor glädje!

Jag har i vuxen ålder fått en stark tro på Gud, som ju faktiskt har ett namn, Jehova, så nu vet ni vad jag är för något ;) Undrar ni något om min tro, vare sig ni undrar om något från Bibeln eller om något ni hört angående min tro så bara hör av er.

Kontakt: maria@oopsmarsvin.se

Har även en hemsida, http://oopsmarsvin.se