Hejsan allihopa, mitt namn är Patricia men för att göra det enkelt på alla sidor så heter jag kort och gott Patti :)

Jag är 33 år gammal och har sedan hm... låt mig tänka... 13 års åldern bara gått upp i vikt tills jag till slut hamnade på 180kg och knappt kunde röra mig i fem minuter utan att få ont i ryggen. Kan även tillägga att jag är 194cm lång så jag har burit min övervitk ganska bra.

Nu när jag tänker på det så började jag faktiskt gå 
upp i och med att lightprodukter kom in i hemmet - vilket faktiskt min farfar varnade för då min mamma införde den blåa mjölken i hemmet. (Farfar jobbade på Arla och sa att kroppen kan inte ta hand om fettet om man dricker denna sorts mjölk - tänk vad smart man kunde ha varit om man lyssnat på honom.)

Min viktresa har varit följande:

Jag prövade först Viktväktarna (då det var de där gröna, röda och gula prickarna som man skulle äta) och var fullständigt beredd på att anfalla första bästa som gick förbi mig med en chokladbit. Så det funkade inte!

Bestämde mig då för att prata med min doktor och han skickade en remiss till Huddinge för operation som jag sedan gick igenom september 2001. Jag gjorde en gastric banding - dvs ett band om magsäcken som går att återställa. När jag gjorde denna operation så vägde jag 180 kilo. På tre år gick jag ner till 140kg men insåg redan ett år efter operationen att något var fel. Jag fick upp maten mer än jag fick behålla den, kunde inte äta bröd, kött i någon form eller grönsaker. Det jag levde på var typ glass och ostbågar. Efter mycket bråk med sjukhuset och 10kg upp så var de villiga att undersöka vad som hade gått fel. Sjävla bandet hade glidigt upp direkt under magmunnen och med den mängd vätska som tryckte ihop det så fick jag inte behålla något alls.

Så i september 2004 valde jag att ta ut all vätska ur det så jag kunde äta normalt och sedan gå med i Viktväktarna igen. Nu hade jag ju lärt mig att det faktiskt går att äta små portioner, att man inte alls äter med ögat :)

När jag började Viktväktarna vägde jag 153 kg och gick ner till 113 kilo som minst. Men hela tiden så ropade godis på mig och när jag sedan hittade jobb och flyttade till Finland så föll hela korthuset ihop och jag gick upp 20 kg på lite mer än ett år. Dels för att den maten jag är så van att få tag på inte går att få tag på och för att finska människor är korvfolk vilket jag inte är utan jag vill ha kött. :)

Och nu sitter jag här och funderar på LCHF istället, och hur man ska äta den rätt då man gärna vill ha Coca-Cola på morgonen för att piggna till... Dricker varken kaffe eller the.
Men det ska gå, min kropp verkar gilla mycket fett eftersom jag gått ner sedan införseln av detta i min diet. Jag började med en mjukstart 
först och sedan mer och mer åt LCHF hållet. Har till och med lyckats 
dra ner på brödet till 1 skiva på morgonen ( istället för 3) och nu planerar att börja dagen med linfröbrödet i stället. Hoppas då samtidigt på att kunna få lite ordning på min mage.