Jag är en 29-årig tjej från Uppsalatrakten. Mitt BMI har alltid varit helt normalt, så det var inte för att jag var tvungen att gå ned i vikt som jag lade om kosten radikalt 3 mars ´07. Men jag hade länge känt på mig att jag inte åt tillräckligt med protein. Halkade in på detta via en artikel i Atonbladet och därefter vidare till Annika Dahlqvist och Skaldeman. Började sakta förstå hur de till synes harmlösa kolhydraterna i nyttigt bröd och potatis m.m faktiskt har förstört mycket för mig. Jag som var övertygad om att mitt sockersug kunde skyllas enbart på dålig självdiciplin. Nu när jag slutat med bröd, pasta, ris och potatis etc så är det helt plötsligt så lätt att låta bli godis och andra sötsaker. Tänk att det varit så enkelt hela tiden! Det är en sån otrolig befrielse att slippa känslan av att "det svartnar för ögonen" om man väntat för länge med att äta. Efter mindre än två veckor känner jag en ökad livskvalitet utan dess like!